Sex, nakenhet, dieter och träningshets.
Yas. Som rubriken lyder så vill jag göra ett litet inlägg här angående detta. Det är så att jag gick med i denna gruppen på facebook där man kan länka sin blogg för att få mer besökare. Tänkte det var kul och få lite inspo och dela med sig av sitt egna någon gång ibland. Men jag var helt chockad efter ett par dagar för att ser hur i helvete folk väljer att marknadsföra sina bloggar? O M G. För det första är det så himla pinsamt. Folk som lägger ut bilder på sina rövar och tuttar, rubriket som "så gick jag ner tio kilo", ung och kåt", "kanske är gravid, försöker", "större rumpa på 3 sekunder" osv OSV. Men herregud vill bara springa långt där ifrån och kasta en kastrull i huvudet på folk.
För det första. Absolut, att provocera funkar kanon, det går ofta hem. Men att publicera lättklädda och utmanande bilder på sig själv kan jag verkligen inte förså mig på. Det är skillnad på att lägga ut en bild där man vill visa upp en outfit, ett träningsresultat/inspiration/utförande osv. Men att stå och posa, puta med röven och skryta om hur mycket man tränar när man lägger ner mer tid på att stå i spegeln än att gymma, det är bara pinsamt.
Jag förstår v-e-r-k-l-i-g-e-n inte hur framför allt tjejer inte kan ha mer respekt för sig själva när man ser dem uttrycka sig så något otroligt katastrofalt sätt och publicera så fel och vågande bilder som bara går. Har dem ens någon respekt för sig själva, för mänskligheten? Folk sjunker så himla mycket i mina ögon. Skulle nog aldrig lägga läsa en blogg där någon brud lägger ut provocerande och nakna bilder på sig själv oavsätt hur vacker eller sexig hon vart.
Vill bara ge ett litet wake up call till alla er där ute som kanske på något sätt kände något samband till denna text. Tänk dig för nästa gång du väljer att publicera något på sociala medier. Är det värt att få läsare genom att hänga ut sig själv? Provocera sig till läsare för att tjäna pengar och måla upp en bild om att man är dum i huvudet? Varför inte bara vara sig själv? Och nej, man står inte normalt sätt och poserar och tar närbilder på sin "vältränade röv" på gymmet, säger till sina vänner att man "kanske är gravid, försöker skaffa barn" OSV. You get my point. Provaktion, det kan funka, men är det värt det? Verkligen inte, usch nej. Cred till er bloggare som är er själva utan allt detta pinsamt trams här ovan, keep going :). /W
En bra blogg?
Hej! Tänkte skriva lite om hur jag tycker att en bra blogg är! Tycker själv det är riktigt svårt att bygga upp en riktigt rolig ocn intressant blogg eftersom det krävs extremt mycket engagemang och tid. Men här är i vilket fall dem saker som jag tycker är ganska viktiga som bloggare!
- Designen.
Läsarens första intryck av en blogg kommer alltid vara designen. Att ha en personlig design är därför väldigt viktigt. Något som speglar dig själv och vad din blogg innehåller. En snygg layout gör en snygg blogg!?
- Du som person.
Jag gillar att läsa personliga bloggar. Då menar jag inte att man måste skriva sina djupaste hemligheter. Men att läsa en blogg där det finns en karaktär bakom tangentbordet tycker jag är jättekul. Någon som är annorlunda och inte som alla andra. Någon som skriver på ett speciellt sätt. Har en speciell röd tråd eller bara har en väldigt sjukt awesome personlighet! Någon som kan ge peptalk men samtidigt dela med sig om det som blir jobbigt.
- Innehåll.
Så länge en bloggare har ett brinnande intresse tycker jag direkt att bloggen mer intressant. Sedan är det upp till läsaren vart den finner sitt intresse. Innehåll är det som bygger bloggen så här är det viktigt att kanske veta vad för typ av blogg du har? Träning, hästar, smink, mode, mat, resor osv för att lättare skapa en klar bild till nya läsare.
- Foton.
Bloggares nycklar i livet ;). Haha. En blogg inehållande mycket (nya) bilder är alltid något som uppskattas hos läsarna. Text komparerat med bilder ger en bättre bild utav saker och ting som bloggaren vill dela med sig utav. Foton är ofta det som väcker mest intresse utöver designen.
-Variation.
Säger kanske sig själv? Klart man vill läsa en varierad blogg trots att den kanske bara är inriktad i en enda kategori?
- Uppdatering.
Att ha en bra uppdaterad blogg gör att läsaren inte tappar intresset i din blogg.
Sår för att du ska imponera på mig ;)? Ha en speciell personlighet, va awesome, ha en egen stil. Ha ditt egna sätt att skriva, ditt egna sätt att fota, ditt egna sätt att blogga. Så länge du har ett brinnande intresse är det bara fantasin som sätter gränser. Ha en bra uppdatering, varierad blogg och försök utvecklas i dina intressen! Lev det liv fullt ut :}.
Haha min blogg är ju långt över mina egna förväntningar ;). Det finns flera faktorer som spelar stor roll i hur en blogg ska byggas och uppdateras. Pengar är en ganska bra push om man kommit så långt. Att vara mentalt stark och tålig är kanske en fördel. För visst vill man inte skriva ut alla mental breakdowns? Att provocera till sig läsare kan funka, men frågan om det är värt det? Ja ni :)? Funderar på när bloggar faktiskt kommer dö ut?
Jag ↑ September 2011 när jag startade swirya från grunden. Jesus. Är det någon som hängt här ända sedan FYRA år tillbaks? Sinnes x).
Åsikt - Westernstång.
Skriver ju inte så mycket om mina åsikter vilket kan vara en svag egenskap hos mig själv. Men tänkte skriva lite om varför jag rider på stång.. Jag är en liten, (eller ja, ganska stor) outsider i stallet. Alla rider engelskt och jag western. När jag bestämde mig för att skola om Tose till w-ponny så kollade jag på ett stångbett bara för att. Jag fick låna ett kandarstång utav Lisa som jag red på ett tag vilket funkade superbra. Så jag köpte ett westernstång från hööks. Ett mildare stångbett enligt min kunnigare vän med tungfrihet med koppar på insidan. Det var lite stort eftersom det är rätt stora storlekar men det funkade så jag testade att använda det.
Jag har på det senaste inte haft problem med att Tose är pigg så att testa stång för mig var ingen big deal. Hade jag testat det på Flame hade det vart ett stort misstag. I vilket fall. Jag testade och började rida på det vilket funkade. Minns inte så mycket faktiskt men skiftade med hack, tredelat och stång när alla var inne i en "variationsperiod". Sen har det flytet på och jag och Tose har utvecklats hur mycket som helst i ridningen om jag kollar lite översiktligt. Egentligen hade jag kunnat skriva mosatsen men tänker jag ordentligt sen vi började är det helt annorlunda.
Stångbett är skarpa så som ett tvådelat kan vara skarpt med en hård hand. "Ett bett är aldrig starkare än den hand som håller i tygeln." Dem som inte rider western ser stångbett som tortyr och många engelskryttare har "jag vet bäst attityd sen ridskolan" vilket irriterar mig. Egentligen har jag inte alls mycket kunskap om bett men jag vet att bettet inte skadar Tose för att jag alltid strävar efter att rida med slappa tyglar vilket jag näst intill alltid gör vilket varken skapar tryck eller smärta. Ger lite tryck i tyglen när det behövs vid vissa moment men inte annars. Sen är det skillnad på små tygeltag och att verkligen dra i hästen. Är jättenojig med att ta hästar i munnen. Går hästen och gapar eller tuggar med bett så är något fel. Hästar som gapar av skarpa tryck tycker jag är sorgligt. Visst har det hänt mig också att jag har fått ta i tyglen för att inte orsaka kaos eller olycka, men jag har hittat nya och bättre alternativ och jag har också försökt tränat bort problemem som att Tose blir het på hemvägen i skogen.
Så till frågan. Varför rider jag på stång? Tose bär upp sig så sjukligt mycket bättre. Hela hans hållning blir helt annorlunda på stång, på ett bra sätt. Han blir mycket stadigare och inte lika vinlig. Han fipplar inte heller med bettet som han gör på tredelat. Jag själv kan ge mycket mindre signaler i alla moment jag utför och känslan att rida på stång är bra. Det känns fritt och skönt. Han hittar en bra form som han behåller mycket bättre på stång. Han kommer ner med huvud och hals i en naturligare hållning utan att bli framtung och höjer upp ryggen. Det är svårt att utveckla just varför i text. Det är en känsla man måste uppleva. Hoppas ni tycket det var ett vettigt svar. Hade velat fördjupa mig om både bett och hovar. Hur det påverkar hästen osv. Intressant är det.
Stångbett är inte torty men kan också användas på fel sätt som ett vanligt tränsbett kan göra. Jag kan inte heller försvara westernridnignen att alla skarpa bett används på ett shysst sätt för det gör det inte.
Flame skiftar på ett kimbelwick (vilket jag tycker är sisådär beror på situation) och hack vilket också är lite sisådär på henne. Rider faktiskt inte helst Tose på hack. Bara i skogen. Han kommer oftast inte ner i den formen jag önskar som han gör stång. Kan dock bero på för korta tyglar. Flame är som jag skrivet väldigt svår men tror det gå över med tiden när man hittat lite knappar.
Dags för er att berätta lite också. Vad rider ni på för bett och varför utifrån er ridstil?
Tose på stång och tvådelat. Två olika tillfällen med långa tidsperioder imellan. Två olika hästar och två olika känslor.
