Fick en kommentar på bloggen om varför jag inte gillar att fota i solljus vilket jag tycker är intressant att jag skriver ett inlägg om det. Försökte förklara det för Lunne (Amanda) också och fota före och efter bilder med och utan sol. Jag tycker solljus blir för starkt för både kameran och modellen. Fotar man hästar i rörelse i solljus (vilket jag ibland gör om vi ska jämföra) har man inte så mycket annat val till att fota i solljus vilket oftast fungerar bra, men att fota människor i solljus är lite svårare efter det skapas skuggor i ansiktet och även på resten av kroppen/klädseln. Placerar man modellen rakt mot solen försvinner dem flesta skuggor men solljuset blir ofta för starkt mot modellens ögon som gör att man måste kisa eller köra "ett, två, tremetoden" (Blunda på ett och två, öppna ögonen på tre). Vill man ändra ställning när man fotar i direkt solljus så bildas skuggor återigen om du vänder huvuvdet åt höger eller vänster. Reflexskärm är ett väldigt bra alternativ men det är inte ofta jag är ute och fotar tre stycken tillsammans. Att fota med reflexskärm kräver lite övning, speciellt om man bara är två och måste placera den ensam samtidigt som man fotograferar. Bilderna här nedan är fotade inne i en lada med en öppen dörr. Alltså så står vi i skuggan men tar hjälp av "omljuset" (solen) vilket skapar ett väldigt harmoniskt och mjukt ljus vilket jag älskar.

Sammanfattning: Solljus blir ofta för starkt för kameran och modellen som skapar mycket skarpa skuggor, främst i ansiktet. Jag själv fotar helst i skugga som kombineras med solljus som i detta fallet. Säger inte att det är rätt eller fel. Gäller att exprimentera lite, men detta vad min syn på solen. Haha! Fotar ni helst i sol, skugga, eller kombinerar ni som jag? Tell me. Värt att säga också är att bara för att det är skugga betyder det inte att det inte finns något ljus åt kameran alls. Att fota med ett 50 mm med en bländare på 1,8 funkar perfekt och ofta är det ljusare i skuggan än vad man tror.